www.birka.st

---

Fajr (gryning):

1. al-fajr al-kadhib (den falska gryningen): ibland uppträder vertikala ljusstrimmor före den egentliga gryningen. Detta kallas i Hanafi fiqh för den falska gryningen.
   
   
2. al-fajr al-sadiq (den sanna gryningen): den tid då man först kan urskilja en horisontell strimma av ljus vid horisonten. Detta är Fajr enligt alla fyra madhahib.
   

Shuruq (soluppgången) definieras som den tid då solskivan först blir synlig vid horisonten.

Zhuhr (middagstiden): Tiden för zhuhr-bönen börjar då hela solskivan passerat en vertikal linje från dess högsta punkt (zawal).

Asr (eftermiddag): Det finns två olika åsikter om när tiden för Asr-bönen börjar:

1. Tiden då ett föremåls skugga är lika lång som föremålets egen längd, utöver den längd skuggan hade vid Zhuhr-tiden. Denna defintion företräds i Shafi`i, Maliki och Hanbali madhhab, och den företräddes även av Imam Abu Hanifas två främsta elever (Imam Muhammed and Qadi Abu Yusuf).
   
   
2. Tiden då ett föremåls skugga är dubblelt så lång som föremålets egen längd, utöver den längd skuggan hade vid zhuhr-tiden. denna difintion företräddes av Imam Abu Hanifas, och är fatwa inom madhhaben.

Maghrib (solnedgång) definieras som den tid då hela solskivan försvunnit under horisonten. Maghribbönens tid börjar vid solnedgången och sträcker sig fram till Isha.

Isha (natt) definieras på olika sätt:

1. Den röda skymningen (al-shafaq al-ahmar) är då det röda skymningsljuset försvinner och övergår i en vit ljusstrimma vid horisonten. Den röda skymningen utgör Isha enligt Imam Abu Hanifas två främsta elever⁵. Detta är också definitionen av Isha i övriga madhahib.
   
   
2. Den vita skymningen (al-shafaq al-abyad) är den tid då även den vita ljusstrimman försvinner och totalt mörker inträder. Detta var Imam Abu Hanifa´s åsikt⁵.
   
   
3. En och en halv timme efter Maghrib är ett godtagbart mått på Isha enligt Hanbali madhhab [Referens saknas].

Principer för taqdir

Vid höga breddgrader inträffar det under en viss period av sommaren att bönetiderna itne existerar enligt de defintioner som givits ovan.


I madhhabens klassiska fiqh-litteratur finns inga konkreta förslag till hur taqdir ska tillämpas. I den nyare Hanafi-littearturen (främst från den indiska subkontinenten) har olika principer för taqdir föreslagits. Dessa är antingen assimilerade från andra skolor, eller baserade direkt på hadither. Se vidare avsnittet avsnittet Tillämpning av taqdir. 

Fysikaliska aspekter
En beräkningsmodell måste ta hänsyn till

• (a) halva solskivans passage genom horisonten
• (b) ljusbrytningen i atmosfären (refraktion)
• (c) observatörens höjd över havet

Solens skenbara radie är 0.16 bågminuter ( 0.267° i decimala mått ) oberoende av var man befinner sig på jorden. Ljusbrytningen däremot varierar med både latitud och väderlek.

Astronomiska tabeller
Den astronomiska solupp/nedgången inträffar då solens lutning mot horisonten är 0° respektive 180°. Då skulle man se solskivans mitt passera horisonten, om jordens atmosfär bestod av vakuum. Men luftens brytning i atmosfären gör att en observatör på jorden ser solen en liten stund före den astronomiska soluppgången och efter den astronomiska solnedgången.

De flesta astronomiska och meterologiska tabeller anger solens astronomiska upp- och nedgång korrigerad med ett litet vinkelmått.

SMHI [Ref, data]  och Astronomisk kalender [Ref, data] beräknar solens upp- och nedgång som den astronomiska tid då solskivans mitt står vid horisonten, justerad med en vinkel på 3.4´ (0.57°). Det är oklart om denna kompensation avser enbart ljusbrytningen eller även solskivans radie¹.

Den Svenska Almanackan kompenserar med 0.833°. Det är den standard som används av US Naval Observatory [Ref, data] och andra internationella tabeller. Den kompenserar med 0.16´ (0.267°) för solens skenbara radie, och 0.34´ för refraktionen, sammanlagt 0.5` (0.833° i decimala mått).

Kompensation för refraktionen
I de flesta bönetidtabeller har man utgått från US Naval Observatory, dvs. man har använt en kompensation på 0.833°. De tabeller som ges ut av IKUS använder en vinkeljustering på ca. 1.7°.

På våra breddgrader inverkar luftens refraktionen stark på observationen av solens upp- och nedgång. Därför behövs i Sverige noggrannare modeller än dem som ligger till grund för de vanliga bönetidtabellerna.

I Birka implementeras en empirisk modell för luftens refraktion, som erhållits genom anpassning till resultat ur den vetenskapliga litteraturen (se avsnittet om Refraktion). Den erhållna funktion

• Funktionen kan användas för alla breddgrader mellan 0° (ekvatorn) och 75° (norra Grönland).
• Lägger man till den vinkel som motsvarar solskivans radie (0.27°) får man för Sverige värden från 1.0° i Malmö till 1.34° vid Riksgränsen.
• Värdet 0.833 erhålls för 49:e breddgraden.

Refraktion vid olika breddgrader i Sverige
Tabellen nedan anger hur stor skillnaden blir mellan maghrib-tid beräknad med och utan refraktionskrorrektion på olika orter.

Ort	Latitud	Vinkelkorrektion för		Inverkan på maghribtiden
		luftens refraktion	luftens refraktion plus solradien	21 juni	21 sept	21 dec
Riksgränsen	68.4°	1.29°	1.56°	*	14 min	**
Kiruna	67.9°	1.25°	1.52°	*	14 min	**
Luleå	65.6°	1.11°	1.38°	***	11 min	29 min
Skellefteå	64.8°	1.07°	1.34°	39 min	10 min	23 min
Umeå	63.8°	1.02°	1.29°	26 min	9 min	19 min
Sundsvall	62.4°	0.97°	1.24°	18 min	8 min	15 min
Gävle	60.7°	0.89°	1.16°	13 min	7 min	12 min
Stockholm	59.3°	0.84°	1.11°	11 min	7 min	11 min
Göteborg	57.7°	0.79°	1.06°	9 min	6 min	9 min
Malmö	55.6°	0.73°	1.00°	7 min	5 min	7 min
London	51.5°	0.63°	0.90°	5 min	4 min	5 min
New York	40.8°	0.43°	0..70°	3 min	3 min	3 min
Damaskus	33.5°	0.32°	0.59°	2 min	2 min	2 min
Mekka	21.5°	0.20°	0.47°	1 min	1 min	1 min

Vi ser alltså att man i Sverige behöver en betydligt större kompensation än vad de vanliga modellerna ger, samtidigt som känsligheten för korrektiones ökar ju närmare polcirkeln man är.

Muslimska bönetidtabeller
Tabellen nedan visar hur den beräknade tiden för solens nedgång varierar beroende på vilken kompensationer man använder:

Solens nedgång den 15 juni	Mekka Lat 21°	London Lat 51°	Stockholm Lat 59°	Skellefteå Lat 65°
0.267° (enbart solradien)	18:02	21:15	21:58	23:08
0.567° (Astronom. almanacka)	18:03	21:17	22:02	23:17
0.833° (US Naval)	18:04	21:19	22:06	23:25
0.47 - 1.0 - 1.11 - 1.31 Birka f(Lat))	18:02	21:20	22:09	23:45
1.7 (IKUS)	18:08	21:27	22:17	0:05

Man ser att betydelsen av hur Maghrib beräknas ökar ju längre norrut man befinner sig. Vid lägre breddgrader (Mekka t.ex.) är känsligheten inte så stor, där varierar tiderna bara några minuter. Men i Skellefteå t.ex. blir skilldaden betydligt större.

De vanligaste bönetidtabellerna för Sverige använder US Naval´s kompensation och underskattar därför tiden för Maghrib. I Skellefteå t.ex ger US Naval´s modell en Maghrib-tid som är 20 minuter för tidig, medan överkompensationen i IKUS`s modell leder till att Maghrib anges 20 minuter för sent.

Astronomiska mått
Astronomer använder följande mått på  skymning

• Borgerlig skymning varar tills solen står 6° under horisonten. Vid goda atmosfäriska förehållanden. är då stora stjärnor tydligt synliga.
  
• Nautisk skymning varar tills solen står 12° under horisonten. Vid denna tid är det inte längre möjligt att urskilja föremål till havs.
  
• Astronomisk skymning varar tills solen står 18° under horisonten. Efter detta når inget solljus längre jorden.

Relation mellan fiqh-defintioner och astronomiska vinklar
De flesta muslmska bönetidtabeller idag bygger på att man relaterar ett vinkelmått till fiqh-begreppen röd resp. vit skymning (al-shafaq al ahmar wa al-shafaq al-abyad), vilket är i överensstämmelse med den astronomiska modellen. Några värden som man ofta citeras är sammanfattade i tabellen nedan:

Fatwa	Fajr (Imsak)	Isha (röd skymning)	Isha (vit skymning)
Uthmani fatawa [1]	19°	17°	19°
Egyptian General Authority of Survey [2]	19.5°	17.5°
Univ. Islamic Sciences, Karachi [3]	18°	--	18°
Muslim World League [4]	18°	18°
ISNA [5]	18°	18°

• [1] Endless Bliss;
• [2], [3] Referenser saknas, uppgifterna är hämtade från Islamicfinder;
• [4] Uppdatering (2009-12-21) Enligt en fatwa från Islamiska Rabita (The Muslim World League) 9:e konferens år 1406 H (Mars 1996) var vinkeln för Isha 17°. Enligt ett nytt beslut i Belgien, September 2009, beräknas Isha isället med 18°. Rabita i Sverige använder ingen av dessa metoder, se nedan.
• [5] Uppdatering (2009-09-11): Enligt Dr. Muzammil H. Siddiqi, ordförande för Fiqh Council of North America, är ISNA`s rekommendation för Fajr 18°, Samma vinkel rekommenderas även för Isha. Andra vinklar som tllskrivs ISNA är inte korrekta. Meddelande om detta sänders ut på ICOP's mailing lista den 7 september 2009.{se även Ref} Den vinkel som IslamicFinder för ISNA är således inte korrelt.
  

Utgivna tabeller	Fajr	Isha
IKUS1	20°	18°
Islamic Academy1, 2	18°	18°
Islamiska Förbundet i Sverige (Rabita)1, 3	14.7° (vintertid)	13.7° (vintertid)

1. Vinklarna har erhållits genom att anpassa beräkningar till givna tidtabeller.
2. Islamic Academy's tabeller motsvara de vinklar som föreslagits av University of Islamic Sciences i Karachi, med några minuters tillägg.
3. Islamiska Förbundets tabeller anslöts sig tidigare till ISNA (Rabita 1996). Numera tillämpas en nyutvecklad modell. Vi har inte kunna få några upplysningar om vad den är baserad på.
   

Den beräknade skymningstidens längd blir beroende av vilket vinkelmått man valt att använda. Skillnaderna blir större ju längre norrut man befinner sig, se tabellen nedan.

Ort	Latitud	12°	15°	18°
Riksgränsen	68.4°	-	--	--
Luleå	65.6°	3:17 min	--	--
Sundsvall	62.4°	2:19 min	3:28 min	--
Stockholm	59.3°	1:56 min	2:38 min	3:42 min
Göteborg	57.7°	1:48 min	2:23 min	3:10 min
Malmö	55.6°	1:38 min	2:09 min	2:46 min
London	51.5°	1:25 min	1:51 min	2:18 min
Makka	21.4°	0:52 min	1:06 min	1:18 min

 Tid mellan nominell solnedgång (beräknad med 0.267°) och skymning
den 21 augusti beroende på definition av skymningen

I Mekka den 21 augusti motsvarar skillnaden mellan 15° och 18° bara en tidskillnad på 12 minuter, men i Stockholm motsvarar den sommartid mer än en timme.

Vi ser därför att det är viktigt att tillämpa en modell som så noggrannt som möjligt beskriver skymningen vid våra breddgrader. En sådan modell måste bygga på väl dokumenterade och repeterbara observationer.

Vinklar erhållna ur observationer av gryning och skymning
Hur med ögat observerade tider för gryning och skymning relateras till beräknade vinkelmått, och vad som måste beaktas för att observationer ska vara generellt användbara, diskuteras nedan i avsnitten Observationer. Nedan sammanfattas de uppskattningar man får ur de data som där diskuteras:

al-shafaq al-ahmar 9-15° al-shafaq al-abyad 14-18° al-fajr al-sadiq 14-19°

Värdena bör dock tas med stor försiktighet, eftersom många av mätningarna troligen påverkats av ljusföroreningar - se och avsnittet Mått på mörker. Vi rekommenderar att man använder de övre grönserna.

Med "ständig skymning" menas att Isha- och Fajr-tiderna inte finns under delar av sommaren. Vid vilken breddgrad detta inträffar, och hur lång denna period är beror på hur skymningen är definierad. När man närmar sig polcirkeln upphör även soluppgång och solnedgång att existera. Det kallas för midnattssol resp. polarnatt. Detta har inte diskuterats i den tidiga fiqhlitteraturen. Man kan då tillämpa någon av nedanstående metoder som nämndes för att uppskatta en tid.

Periodens längd beroende på skymningens definition
Tabellen nedan visar början och slut av perioden för ständig skymning för några orter vid olika breddgrader, beroende på valt vinkelmått för Isha.

Ort	Latitud	18°	15°	12°		12°	15°	18°
Riksgränsen	68.4°	29mar	6apr	13apr		27aug	4sept	12sep
Luleå	65.6°	6apr	14apr	22april		19aug	28aug	5sep
Sundsvall	62.4°	14apr	23apr	3maj		9aug	18aug	27aug
Stockholm	59.3°	23apr	3maj	14maj		28jul	8aug	18aug
Göteborg	57.7°	28apr	9maj	21maj		21jul	2aug	13aug
Malmö	55.6°	5maj	17maj	3juni		7jul	25jul	6aug
London	51.5°	22maj	--	--		--	--	20jul
Paris	48.9°	12jun	--	--		--	--	29jun

Använder man t.ex. ett vinklemått på 18° för Isha, varar den kritiska perioden i Stockholm från den 23 april till den 27 augusti, och ständig skymning förekommer ända ned till 49:e breddgraden. Använder man istället 15° för Isha, blir perioden tre veckor kortare i Stockholm, och förekommer inte alls söder om latitud 51.5.

Tillämpningar av taqdir
När bönetiden inte existerar enligt de grundläggande fiqh-definitionerna, är det vanligt att man konstuerar en tid (taqdir). Det är naturligtvis endast tillåtet att uppskatta tiderna när det är nödvändigt, dvs. då det inte finns någon observerbar tid att tillgå.

I Shafi`i-skolan tillämpas den princip som kallas "aqrab al-bilad". Det innebär att man under den kritiska perioden använder bönetiderna för närmaste ort där bönetiden existerar. Man bör då ta reda på var solen sjunker under 15 grader i närmaste stad. Sedan tar man tidsspannet mellan deras Magrhib och deras Isha och adderar det till den lokala Maghrib-tiden. Närmaste stad som har en sann Isha-tid vid ett givet datum förlorar dock sin Isha-tid så snart solen inte längre sjunker 15 grader. Då får man åter söka sig till närmsta stad som har en Isha-tid och upprepa proceduren. [Ref] I praktiken innebär denna tillämpning av "aqrab al-bilad" att bönetiden ligger nära midnatt under hela den period då den inte kan observeras.

I Hanafi madhhab finns två definitioner av Isha, slutet på den vita skymningen och slutet på den röda skymningen. Sålänge den röda skymningen finns kan den användas som mått för Isha och det är inte påkallat att artificiellt konstruera bönetider. 

Olika principer för taqdir har föreslagits av nutida 'ulama i Hanafi madhhab:

1. Fix tid mellan Maghrib och Isha:
   Det har föreslagits att man lägger till ett fixt tidsmått efter Maghib: Intervall mellan 57 minuter och en kvart och 2 timmar har föreslagits.
   
   
2. Aqrab al-ayyam (närmaste dag)
   Det innebär att man använder de bönetider som gällde den dag då de senast existerade. [Ref] - I praktiken innebär det att man man definierar Isha vid midnatt (mittemellan solnedgång och soluppgång).
   
   IKUS och Islamic Academy tillämpar detta i sina bönetidtabeller för Skandinavien.
   
   
3. Aqrab al-bilad (närmaste ort):
   Denna princip kan tilläpas på olika sätt, beroende på vad man menar med "närmaste ort":
   
   1. närmaste ort där bönetiderna kan observeras vid det givna datumet.
   2. närmaste ort där bönetiderna kan observeras under hela året.
      
   
   Tillämpar man (a) får den metod som används i shafi`i-skolan, dvs i praktiken blir resultatet detsamma som för "aqrab al-ayyam".
   
   Tillämpar man (b) t.ex. i Stockholm skulle det innebära att man använder bönetiderna i Kalisz i Polen, som ligger på samma longitud som Stockholm, men på 52:a breddgraden, där alla bönetider finns året runt.
   
   
4. Halva natten, en tredjedel resp. en sjundedel av natten
   Man beräknar nattens längd och ber Isha då en hälften eller en tredjedel eller en sjundedel av natten passerat.
   
   Med natten menas i fiqhsammanhang tiden mellan Maghrib och Fajr. Eftersom Fajr-tiden inte existerar under perioder av ständig skymning måste även denna uppskattas. Om man för enkelhets skull sätter tiden från Fajr till Shuruq = tiden från Maghrib till Isha, blir
   
           1/n _{maghrib-shuruq} =1/(n+1) _maghrib-fajr
   
   där n är del av natten. Exempel:
   
   
   • 1/2 natten från solnedgång till soluppgång motsvarar 1/3 av natten mellan solnedgång och gryning.
   • 1/3 av natten från solnedgång till soluppgång motsvarar 1/4 av natten mellan solnedgång och gryning.
   • 1/6 av natten från solnedgång till soluppgång motsvarar 1/7 av natten mellan solnedgång och gryning.

En del bönetidtabeller använder inte någon av de ovanstående principerna, utan tillämpar egna interpolationsförfaranden, t.ex:

• IslamicFinder en metod som kallas "angle based", vilket innebär att Fajr och Isha beräknas som en den del av natten som motsvarar angivet vinkelmått / 60. Använder man vinklen 15° (vilket t.ex. är standard enligt ISNA) blir definitionen av Isha 15/60 = 1/4 av natt (från solenedgång till soluppgång), dvs. 1/3 av natt (från solnedgång till gryning).
  
  
• Islamiska Förbundet i Sverge använder en metod som vid midsommar ger 1/3 av natten räknat från solnedgång till soluppgång.
  

Problemet med sådana interpolationer diskuteras nedan (se avsnittet om Kritik mot konstruerade tider med mjuk övergång).

Många bönetidtabeller använder någon form av uppskattning (taqdir) för att ange fajr- och Isha-tider på orter där dessa inte finns under en viss period under sommaren. För att få en mjuk övergång mellan sommarens artificiella värden och de de reella värdena under övriga året, använder man olika interpolationer, vilket medför att de artificiella tiderna sprids ut över hela sommarhalvåret. Det  innebär att man anger konstruerade tider under perioder då de riktiga värdena tiderna finns och bör tillämpas. Problemet har har bl.a. påpekats i Cambridge-projektet 2004⁴.

Jämförelse mellan manipulerade och omanipulerade tider
För att klargöra problematiken visas nedan Fajr-tider för Stockholm under hela året. Vi jämför nedan data ur tabeller från Islamiska Förbundet i Sverige och Islamic Finder med med omanipulerade beräkningar för den fixa vinkeln 14.7°. Nederst visas motsvarande jämförelse mellan tabeller utgivna av Hizbul Ulama för Blackburn och den fixa vinkeln 14.7°.

• Den vertikala axeln visar klockslag på morgonen.
• Den röda linjen visar beräkningar av al-fajr al-sadiq med vinkeln 14.7°.
• De ljusblåa områdena är perioder av ständig skymning (Fajr är inte oberverabar).
  
• Den gröna/blå/lila linjen är tider som från resp.
  
• Islamiska Förbundet (Tabeller för Stockholm, Lat 59.3)
• Islamic Finder (beräknat för Stockholm, Lat 59.3, interpoaltionsmetod: "angle based")
  
• Hizbul Ulema (Tabeller för Blackburn, Lat 53.7)
• De gulmarkerade områdena indikerar perioder under året då tabellerna anger konstruerade tider, trots al-fajr al-sadiq kan observeras.
  

Hoppen i kurvorna beror på övergången till sommmaretid.

Konstruerade Fajr-tider under Ramadan
Man ser att IFS´s Fajr-tider vintertid sammanfaller med solståndet 14.7°. Under perioden 5 maj - 9 aug råder ständig skymning, och al-fajr al-sadiq kan inte observeras. Men IFS´s modell återgår inte till 14.7° när perioden av ständig skymning tar slut, utan fortsätter att producera artificiella värden under hela perioden från 1 mars till 30 september!

Ramadan infaller år 1430 H. (2009)  under tiden 20 aug - 19 sept. Tidskillnaden mellan IFS´s Fajr-tid och al-fajr al-sadiq är under denna månad 10 - 50 minuter i Stockholm. Längre norrut blir skillnaden ännu större. Börjar man fasta vid den Fajr-tid IFS anger innebär det alltså att man börjar fasta långt efter al-fajr al-sadiq, och fastan är inte giltig.

Islamic Finder beräknar bönetider för hela världen och leverar data direkt till hemsidan. Man kan välja vilken vinkel man vill använda som mått på skymning. Men oberoende av vilken vinkel man väljer, tillämpar programmet sommartid en algoritm som kallas "angle based" för att konstruera Fajr-tider. Har man t.ex. angivit 14.7° som kriterium för Fajr, kommer Islamic Finder att beräkna tiden då 14.7/60-delar av natten passerat (med natten avses här tiden från solnedgång till soluppgång). Men när perioden av ständig skymning är förbi, övergår inte programmet direkt till att använda den vinkel som angivits, utan fortsätter att producera artificiella värden tills att dessa sammanfaller med den sanna kurvan för angiven vinkel. Det leder till att programmet producerar för sena Fajr-tider för Stockholm under perioden 9-27 augusti (samt motsvarande period på våren). Under Ramadan 2009 handlar det om tidsskillnader på upp till 24 minuter i Stockholm.

De interpolationsförfaranden som används av Islamiska Förbundet i Sverige och IslamicFinder är inte acceptabla. Man borde istället ange de sanna tiderna när dessa kan observeras.

Hizbul Ulama i Blackburn har i en årslång studie observerat solens upp- och nedgång, gryning och skymning. Observationerna utfördes i Blackburn, UK (Lat.itud 53.4). På grundval av dessa observationer konstruerades en bönetidtabell.

Bilden visar de Fajr-tider som tabellerats, tillsammans med Fajrtider beräknade med vinken 14.7° för Blackburn.

Man ser för det första att överenssämmelsen är i det närmaste perfekt under vinterhalvåret - tvärtemot vad observatörerna själva hävdar.

Men tabellerna för sommarhalvåret innehåller inte observerade värden för fajr sadiq. Under den tid då al-fajr al-sadiq inte existerar har man istället observerat den tid då solen är synlig längs hela horisonten. Detta motiveras med en fatawa given av Deobandi `ulama³. För att sedan få en mjuk övergång har man under perioden juli-september resp mars-maj interpolerat mellan dessa båda tider. Under dessa övergångsperioder anger man alltså interpolerade värden trots att man själv observerat al-fajr al-sadiq!  Under Ramadan 2009 handlar det för Blackbrunds del bara om några minuter, men tillämpar man tabellen för orter längre norrut blir tidsskillnaderna större.

Sammanfattning
I hela Sverige förekommer under sommaren en kortare eller längre period då Fajr och Isha inte eisterar enligt den fiqh-mässiga defintionen. de flesta tidtabeller som ges ut av Hanafi Man `ulama markerar då bara en stjärna eller ett streck i tabellen. En del tabeller tillämpar istället taqdir och anger en uppskattad tid. De flesta tabeller som angvänder taqdir under sommarhalvåret innehåller dock även manipulerade tider utanför den kritiska perioden. Dessa tider kan inte motiveras ur fiqh-synpunkt. De måste anses som ogiltiga. Detta problem påverkar dem som andvänder de tabellerade tiderna för Suhur under Ramadan. De riskterar  att påbörja sin fasta för sent och den blir därigenom ogiltig.

1. SMHI anger att denna tid motsvarar den tid då solskivans övre kant befinner sig vid horisonten. SMHI anger att de använt en vinkelkorrektion på 0.5° för att kompensera för luftens refraktion, och att denna vinkel skulle motsvara ett medelfvärde av förekommande värden. Det är oklart hur de kompenserat för solskivans rörelse genom horisonten.

2. Principen om "Aqrab al-ayyam"  fastställdes av Hazrat Thanvi i Imdadul Fatawa Vol 1, p 98 (citerat av Y. Miftahi, s. 111)

3. "With regard to the issue of First Light vs Tabayyun, Mufti Saeed Ahmed Palanpuri with the support of Mufti Mohammad Amin and Mufti Abdur-Rauf says that there is disagreement in Hanafi Fiqh on whether the beginning of Fast is from Fajare Haqiqi or from its Tabayyun (i.e. when the light has spread along the horizon). Whilst the beginning of the Fast at First Light is the safer of the two, the time of Tabayyun allows ease and is permissible. This ruling is supported by Mufti Saeed Ahmed who referred to Hazrat Molana Binori’s Marifuss Sunan, Volume 5, Page 323, which itself is based on Fatawa Hindiyah, the Fatawa Alamghiri, which uses Halwani, Al Muhiti and Khazanatul Fatawa in support of this ruling." (Y. Miftahi p. 84)

4. "The Cambridge Prayer timetable Project uses the “Daruri” shariah rules, which indicate that if anything is permitted under “extreme necessity” the permission should only be confined within that terminology and not beyond. And those exceptional cases should not be generalised. Accordingly, if we have to estimate some prayer times – when the Shariah phenomena is difficult to implement and interrupted or absent, we should only confine our estimation under these circumstances. Here in Britain, the shariah phenomenon (i.e., the absence of persistent twilight) is present for about for about eight months. We therefore need only to estimate, change or adjust any of the prayer times for the period when the shariah phenomenon is absent or difficult to implement. In some prayer time-tables the timings for prayers are changed all year round without any valid reason. We only need to estimate the prayer timings if the shariah phenomena is absent or difficult to implement. We follow and abide by the Islamic shariah’s rules in order to determine the prayer timings in the period where the shariah phenomena is stable, consistent and is implement able."  (The Cambridge Prayer Timetable Project, 2004, s. 5 - understrykning är min)

5. Det råder meningsskiljaktighet inom Hanafi madhhab om slutet av den röda eller den vita skymningen utgör början på Isha-tiden. För en diskussion av ämnet se denna länk. Se även sammanfattniongen på arabiska av Egyptiska fatwa-ämbetet (Dar al-Ifta al-Misriyya, Fatwa No. 20070). Den röda skymningen fastslås som fatwa i flera av madhhabens väsentliga texter (Nur al-Idah/Maraqi al-Falah/Imdad al-Fattah, Mukhtasar al-Quduri/al-Lubab), och detta är vanligast i Mellanöstern, medan åskiten att den vita skymningen är fatwa föredras. av de flesta 'ulama, på den indiska subkontinenten, vilket har stöd i Radd al-Muhtar. Det råder enighet om att det är bäst att göra Maghribbönen innan den röda skymningen försvunnit, och att börja Isha-tiden efter det att den vita skymningen har försvunnit. På så sätt undviker man att handla mot någon av åsikterna.

Klicka här

www.birka.st